En lång kall vinter...

Kent är, har varit och kommer alltid att förbli Sveriges största rockband. Så är bestämt.

"Det tar 13 låtar. Fatta det, 13 låtar innan Kent lyckas väcka publiken i Lisebergshallen ur dess slumrande novemberdvala. Innan dess snurrar Jocke Berg och hans gäng omkring som vilsna turister på besök under Gothia Cup-veckan. Bandet har tagit på sig en kostym av rock, pumpat bildskärmen bakom till gigantisk och köpt in en dyr lasershow. Och ändå blir det bara tomma effekter när hallen är alldeles för liten och ljudet bara studsar."

Det är inledningen till GP's recension av Kents spelning i fredags. Den bästa Kent-konserten jag sett. Bäst av 4. Bättre än den i Scandinavium för några år sen, bättre än tältprojektet och jävligt mycket bättre än kalasturnén. Likt förbannat vill Johan Rylander på Göteborgs största tidning hävda något helt annat. Två fyrar fick konserten.

"...hallen är för liten och ljudet bara studsar". Vilken jävla skam. Var du på samma konsert Johan? Du kanske hellre vill gå och se Mika röja järnet på nån stor jävla arena där det inte är fysiskt möjligt att få ljudet att ens hitta tillbaka till scenen? Eller vill du se Iron Maiden på en sån där supergrym arenashow där alla kan hoppa sönder gräset inför slutspurten i den lokala fotbollsligan?

Nej tack, du kan väl låta oss fans få njuta av vårt favoritband i just en sån miljö som man vill se rock? Trång och skränigt. Är det inte så en riktigt grym rockkonsert vara?

Förlåt. Dom ska förståss alltid spela på Stadion där alla prompt måste vara klädda i vitt. Annars är det ju inte Kent.

Nej, Johan, jag vet att du gör det du har blivit tillsagd att göra. Men om du verkligen inte vill vara glad kanske du skulle fråga någon annan att göra det åt dig istället?

I recensionen snackar Johan något om en dålig dag på jobbet, att man inte hör vad Jocke Berg sjunger (som man så enkelt gör på skivorna). Johan har lyssnat "sig sönder och samman" på hans textrader men måste anstränga sig big time för att ens höra vad han sjunger. Herregud Johan, då vet du väl för ihelvete hur sluddrigt Jocke Berg sjunger på varenda jävla skiva? Det är ju så Kent ska vara.

"Det är tur att landets, i mina ögon, bästa band genom tiderna stannar kvar i Göteborg för två spelningar till. För jag vet att Kent kan så mycket mycket mycket mer. Snabb revansch, nån?"

Det kan du ge dig fan på.

I övrigt har helgen varit grym. Hela familjen med respektive var här. Igår gick vi i det svinkalla regnet på Liseberg och vann kexchoklad. Vi avslutade kvällen som sig på på Tai Pak. Samma restaurang som Mor och Far förlovade sig på på medeltiden.

Moa konstaterade att det såg mycket värre ut än vad hon trodde i och omkring vår lägenhet.

Skrev en kort övningstenta igår också. Den gick som man förtjänat.

Ska åka hem till helgen. Julbord och luciadopp. Har inte varit hemma på 4 veckor då. Det är väääldigt länge för att vara mig. Väldigt, väldigt länge.

Du är min hjälte för du vågar vara rak.

Du är min hjälte för du är precis så svag som jag.

Och hjälp mig, jag behöver dig igen, igen, igen.

Brilliant. Just brilliant.

Moa åkte med Mor och Far hem. För en och en halv timme sedan. Så idag blir det fotboll. Och Chalmers Blue McRangers till kvällen. Sweet.

Hepåre

Mana - Angel de Amor

MANA ANGEL DE AMOR (DIRECTO)

Världens bästa låt

Maná - Angel de Amor

Jag har inte sett den live. MEN, jag HAR sett Maná live. Stort.

Sverige är i EM. Nu ska jag sova.

Charlie The Unicorn

Stockholm är så mycket större än Göteborg. De har så mycket större utbud, fler folk och bättre kollektivtrafik. Men nu bor vi i sosse-Göteborg och I am fuckin down with that. Göteborg rocks.

Dock skadar inte en resa till hufvudstaden. Absolut inte när världens vackraste människa går bredvid dig en hel helg.



Jag fick fyror på båda ämnena förra perioden. Det är stort.

Den här perioden är den värsta skiten jag nånsin varit med om. Vi har slitit så jävla hårt dom sista veckorna och ändå inte kommit nån vart. Men life goes on.

Bråtens IK håller på att slås i spillror. Ingen vill träna med herrarna. Dom viktigaste figurerna (både på och vid sidan av plan) kanske kommer att lämna. Damernas bästa spelare lämnar. Då menar jag inte Stina Björkström, utan mittfältsmotorn Matilda. Dessutom lämnar ju Stina. Men det fick man nästan räkna med...

Nu måste vi bara bita ihop och hålla ihop lagen. Damerna kommer garanterat klara det, men jag är fett orolig för herrarna. Längtar hem till my boys. Längtar hem så jävla hårt. Till bröderna Sandberg, Björn, Lundberg, Tommy och alla ungdomarna och till ungdomligast och vitalast av dom alla, Tommy Hermansson. Jag saknar dom alla. Väldigt mycket.

Holm och Simpan gjorde min förrförra helg. Dom är grymma.



Kollar lite på roliga youtube-klipp. Carlos Mencia är bra grym.
http://www.youtube.com/watch?v=esKwU3BrUfM
Tänk på den Huong, när du ska plugga i staterna. Då kommer alla kräva det där av dig!

Alla bör gå in och kolla på Charlie The Unicorn också
http://www.youtube.com/watch?v=Q5im0Ssyyus

Juanes nya och Jarabe de Palos nya är fantastiskt bra.

Därför. För Moa.
Dagens låt:
Juanes - La mejor parte de mi

Kent på fredag. Äntligen

Hejdårå

Sovmorgon i vattenland

Ny läsperiod, nya böcker, ny föreläsare - samma gamla skit.
Vi har fått börja om med en helt ny kurs i Materialteknik, den här gången helt utan tyska inslag. Ganska skönt, men också lite tragiskt. Det är ju ändå rätt bra att kunna vakna till av ett Schwarzeneggerskt "INEEERT GAAAS" när man märker att man slumrar till...
Till detta en himmelsk kurs i Maskinelement som sägs ta fruktansvärt mycket tid. Och måste man dessutom lägga en övningstenta på en lördag vet ens teknologer att de kommande 8 veckorna kommer att vara ett brinnande helvete. Men det tar vi då...

Igår lärde vi oss om korrosionsströmstäthet och passiveringspotential. Låter inte det som 8 roliga veckor?

IFK Göteborg, Änglarna, Blåvitt, Kamraterna osv tog hem Lennart Johanssons Pokal. Det värsta är att jag ibland kommer på mig själv att le när jag ser bilder från firandet. Jag trodde faktiskt inte själv att jag skulle bry mig så här lite. Jag skiter nog i om DIF kom trea eller två, det viktiga är att vi nästa år kommer åka till Sovjet och kvala oss ifrån Europa, precis som vanligt. Bitterfittan Dahl skriver blogg.

Nästa helg blir det livat i holken. Två av mina bästa vänner kommer till stan. Simpan och Holm. Bråtenkids från the very beginning, även om båda farit till Norge (Karlstad = Kongsvinger) och på något sätt trott att lyckan skulle finnas där.

I förrgår kom det, Vattnet med stort v. En kall stråle som ändå värmde som en sån där slå-på-så-att-det-blir-varmt-påse som man kan ha i vantarna på vintern. I morse kom första varmvattnet. Det blir nog ordning på det här till slut också.

Det blev föresten inget Stockholm i helgen. Moa blev sjuk, som vanligt. Men det kanske var tur det. Då hade jag garanterat brytt mig mer om SM-förlusten. Nytt datum för Stockholmsresan är 16-18 Noviembre.

Dagen blir en heldag. Sovmorgon (som Moa förstört genom att ringa 07.27) till 13.15. Därefter skojig Materialteknik till klockan 17. Därefter drar vi hemmåt, byter om och gör oss fina för Pubrundan, som brukligt torsdag i läsvecka 1. Mitt i rundan drar vi en avstickare á några timmar till Borgen där Chalmers Blue McRangers spelar. Strangers kommer att hålla låda idag. Sedan drar vi tillbaka till skolan med våra hockeykrigare för att fortsätta Pubrundan. Antagligen får jag dejt av världens hetaste Harald inatt.

Imorgon börjar skolan 08.00. I say no more.

Villarreal vann med 3-0 igår. Valencia utan sin Kicki Sanchez Blommor torskade med 5-1 hemma mot Real Madrid. Ett Real Madrid som kommer ta hem La Liga. Tyvärr.
Trea i ligan efter 10 omgångar (om Barca vinner mot sopgänget Valladolid). Inte dåligt, inte dåligt någonstans.

Eftersom jag inte var i Stockholm i helgen var jag i Karlskoga. Stödklubbsfesten fick en otrolig vändning när min gamla vän och vapendragare Anders Sverkström gled in. Och tror ni att jag var glad över att se honom!? Det blev genast sjukt kul på den tillställningen. Även om jag hade 11 av 740 (?) sålda lotter och inte vann ett jota. Av 41 vinster fick jag 0. Med 11 lotter är det en vinstchans på 64,22949016 procent. Det är så många värdesiffror min räknare ger. Men det är likt förbannat mer troligt att man vinner något än att man inte gör det. Fyfan för stödklubbslotteriet. (Ja, jag räknade ut hur stor vinstchans det var)

Efter den festen drog vi vidare till Statshotellet. I kön in träffade jag Lisa Ångman. Sen träffade jag Lisa inomhus också. Henne var jag nästan ännu gladare över att ha träffat. Svinkul.
Dessutom träffade jag Johan Thor och massa annat folk från förr. Varför i helvete tar sig alla ut i oktober av alla jävla löningshelger!? Menmen, jag är nöjd ändå.

Nu ska jag till gymet. Sen måste jag packa för morgondagen. Då jag givetvis åker hem. Moa fyller ju år på lördag!

Tog föresten hem tre skivor igår: The Postal Service - Give Up, Iron & Wine - The Shepherd's Dog och Jarabe de Palo - Adelantando. Det är bra. Jävligt bra.

Därför förtjänar ni dagens låtar:
Jarabe de Palo - Me gusta como eres
Iron & Wine - Carousel

Dessutom skulle jag vilja nämna Iron & Wine's cover på The postal Service's Such Great Heights som fick mig in på spåret. Den låten är med på Garden State Soundtrack och är fantastiskt bra. Fan-fuckin-tastic.

Sov sött sen.