Monday, February 19, 2007

Londonäventyret

West Ham 'til I die
I know, I am sure
I'm West Ham 'til I die

Ja, nu är jag nog fan säker. West Ham är coolt, coolt som fan. Green Street var en riktig engelsk skitgata och stadsdelen West Ham en riktig engelsk skithåla. Men, där stod den sen, Borgen med stort B - Upton Park... som hade stängt 15 minuter innan vi kom dit. Jag kommer ändå tro för all framtid att West Ham United betyder mycket för människorna i den råtthålan som Green Street är. Och West Ham också för den delen. Fast egentligen håller ja ju på skatära från Tyne.

Ja ni, go vänner, jag vet inte vad jag ska skriva mer om denna underbara helg. Jag är så jävla sliten. Det kan jag tala om. Och precis allt kostar asmycket pengar i London. Precis allt utom toaletterna vid Hyde Park. Dom var gratis, och fräscha.

London är en märklig stad. Vissa ställen är direkt dyngäckliga, andra är som himmelen på jorden. Typ Harrods och Notting Hill säger: "Hej vi mår bra, vi äter tryffel till frukost och våra barn åker Porsche till skolan. Som föresten är skolan som prinsepojkarna går på.". Då säger ju samtidigt West Ham, Tottenham, Millwall o Whitechapel i kör: "Här springer råttorna på golvet, våra barn går i skolan i höghus med asfaltslekplatser och vi åker tvåvåningsbussar från 60-talet till arbetsförmedlingen.". Jag tycker inte det känns helt okej att man får handla på marknaderna direkt från backen i tattarkvarteren och från Harrods lyxavdelning om man råkar ha lite mer flyt och bor i Soho eller Notting Hill. Och det finns ju fler ställen som ser ut som skit i London. Bara några få ser ju bra ut...

Ställen som ligger flera mil ifrån varandra i tanken ligger en hållplats ifrån varandra i London.

Det är ändå den näst bästa storstaden jag varit i. Barcelona tas av ingen. Barcelona ÄR säkerligen världens i särklass bästaste stad. Det måste det vara.

Nu ska jag inte kasta mer skit på London som stad. Bara på en del ställen jag sett. Typ Madame Tussauds. Som SÖG. No more, no less. Dyrt och överskattat.

Chelsea har gått från att vara i den mörkaste delen av mitt fotbollshjärta till att ha ryckt upp en stor jävla halogen-bygglampa och lyst upp just den delen till en ljus, ljus del istället. Det ni. Fuckin' jävla Chelsea FC är en grym klubb. Den har grymma fans och en finfin arena i en skön stadsdel. Alla (inkl. yours truly) snackar alltid massa skit om att dom inte har några fans och att det bara är turister på matcherna. Okej, turisterna är bevisligen där, men dom har ju också tagit dom riktiga fansen plats. Fansen som snällt fått flytta sig åt sidan och sagt "varsågod, du går tydligen före här". Dom riktiga fansen som snart bara har råd att gå på FA-cupmatcher som den mot Norwich City. Och när dom gör det, då fan sjunger dom, och då fan älskar dom sitt Chelsea. Det är ett som är säkert.

Norwich City har också GANSKA mäktiga fans. Dom var väl säkert 6000-7000 på plats. Dom sjöng ännu mer. Men dom var ju säkert fulla också.

Jag tänker fortsätta hata "den andra" klubben i London. Arslena FC, franska främlingslegionen FC, Hej-vi-bygger-ny-arena-som-urholkar-allt-vad-atmosfär-heter FC, Boring Arsenal FC. 0-0 hemma i cupen. HA! Får tacka mor och brors arbetskamrat Andy som sanningsenligt förklarade för oss att Arsenal INTE är nåt att se. BORING Arsenal. Hatar Arsenal. FYFAN

London har grymt mycket att se. För mycket för en tre-nätters-weekend. Så därför måste jag åka dit minst en gång till. Nästa gång ska jag nog inte se fotboll. Nästa gång måste nog Moa följa med. Det tror jag det.

London är inte en stad jag skulle vilja bo i. Inte länge iallafall. Men det skulle vara häftigt att jobba på nån liten kvarterspub nånstans i en harvig stadsdel några månader. Men inte mer, London är ju England och England är ju fan ett sjukt land. CCTV.

Closed-circuit television. Det är sjukt vilken jävla storebror-stat England är. Security checken på Stansted tog 1,5 timme. Dessutom var jag tvungen att mosa ner min dataväska i min ryggsäck och hålla laptopen i handen förbi metalldetektorn. Sen fick jag ju såklart plocka upp den och glatt gå vidare med två väskor. Hej cp-regler. Det är klart att det minskar terrorattackerna. Speciellt när dom mestadels spränger tunnelbanor i England.

Nu vet jag att det låter som jag haft en astråkig helg i London. Det har jag inte, absolut inte. Den var peeeerfekt. Kunde varit längre bara. Huong snackar alltid om att hon vill dit igen. Nu fattar jag varför. Fast jag måste säga att Barcelona lockar nästan lika mycket även om jag varit där 5 gånger mer eller nåt.

Jag har ju offrat en massa skola för det här också. Hoppas att jag inte kommer för långt efter bara. Men det verkar som jag kan klara mig ändå. Om jag snikar med på det mina polers gjorde i Matlab idag. Matlab som är så jävla roligt! Har iallafall inte så mycket tid att ta igen det på. För på torsdag kommer Moa hit. Och då ska jag bara koma bort hela helgen med henne, för det är det jag gillar mest. Eller ja, koma och koma, jag ska bara vara med henne hela helgen. Och helst så mycket som möjligt på fredag också. ÅÅÅH vad jag längtar. Hon åker ju såklart hit med storebror, som då kommer på torsdag. Sen kommer även mor&far på fredag och kanske även min lilla storasyster (the psycho bitch from hell). Så det blir fullt upp i helgen. Det är ju skoj som satan iofs. Appropå varför syster är den där bitchen så är det för att jag såg ett kort i en affär på Oxford Street. Det stod "A birthday gift for you" och så var det en pil som pekade på en pin på ena sidan som det stod "Psycho Bitch from Hell" på, sen när man öppnade stod det "For you to wear on your better days" inuti. Och det passar ju henne som handsken. Inte konstigt att hon bott i Tyskland. I love you sis :)

Nu har jag skrivit tillräckligt.




Dagens låtar:
The Kooks - Ooh La (Tack Simpan, och London for reminding me)
West Ham United - Forever Blowing Bubbles
...o så den där låten som dom spelar innan Chelsea springer in på plan: Pirruru-pirruru-pirruru-pirruru du-du-du-du CHELSEA












































No comments: